attblogga

Hej hopp!

Dagens uppgift i retorikkursen har varit teckenspaning. Det låter ganska spännande och roligt. Som att gå ut och leka detektiv. Spana efter mönster och ledtrådar som sedan pusslas ihop till en helhet.  

Idag luktade det faktiskt vår! Och det kliade i mina ögon, vilket är ett tydligt tecken på pollenallergi...som ju är jobbigt - men ändå bra, för då är det vår. Jag såg årets första blåsippa idag och åt upp den, ja - ni läste rätt! Jag ÅT upp den...eller kronbladen i alla fall... Min farfar sa alltid att att det gav tur, och formulerade sig väl ungefär såhär "Den första blåsippan man ser, den ska ätas upp så att man får del av vårens kraft!"

Det är ingen riktig annons, öven om företaget existerar i verkligheten...

I helgen var jag på Helenas vernissage "Under the surface". Hennes tavlor är verkligen superfina. Jag ville köpa allihop! Om ni har tid över så är den värd ett besök.

Formulera ett budskap om något du anser behöver sägas. Ditt budskap kan exempelvis handla om kärlek, livskvalitet, jämställdhet, vardagsstress, miljö, alkoholpolitik eller något helt annat. Du väljer också målgrupp (ålder, kön, utbildning, socialgrupp), och bestämmer vad du i budskapet vill att den ska göra, tycka, veta, stödja eller tro....

Min kära kompis Anki skulle komma över i kväll och käka middag. Vi skulle prata massa strunt, dippa grönsaker och dricka te. Klockan fem ringde hon och sa att hon snart skulle ge sig av från jobbet på Bjurfors. Hon skulle bara vänta på ett fax. En timme senare hade det hänt ganska mycket. Hon hade fått in ett nytt bud på en lägenhet som i princip var lovad till en köpare för 2,2 miljoner. Eftersom köpare och säljare ännu inte hunnit skriva kontrakt ville säljaren göra ett nytt kontrakt till den som gav mest. Under tiden som jag stod i köket (och speglade mig i kaklet) och lagade lasagne hade Anki haft en del problem med sura kunder och snabba budgivningar. 

Jag hade verkligen brotom hem sedan jag hämtat ut bilderna till utställningen och lämnat tillbaka ett par byxor på Åhléns. Jag var jätte hungrig. Skulle precis sätta på spisen när elektrikern klev in genom dörren och förklarade att han skulle fixa kontakterna i köket och behövde dra ut proppen. Ingen ström till spisen. Ingen mat till mig...

Idag satt jag ute på våran balkong och solen VÄRMDE. Underbart! Jag längtar ut till min familjs torp - tänk er en sommardag...Det skulle jag mycket hellre göra än att svettas med uppsatsen. Jag tror dock att min uppsats kommer vara klar imorgon vilket känns bra och det är ju spännande det vi alla i gruppen skriver om! Men det är konstigt hur det alltid blir fosammanhängande,för mycket text, eller för lite text och för rörigt...man sitter och fixar och donar och flyttar stycken och skriver om, klipper och klistrar i texten...Tänk när man inte kunde skriva sin uppsats på datorn! Hur fixade man det då?

Jag blir lite smått galen på uppsatsen. Texten bara växer och växer och jag borde plocka bort, men jag lägger till. Jag får inget stopp på det. Nån som har samma problem? 

I går tog jag och mamma ledigt en eftermiddag och åkte till Västerås. Den största anledningen till detta var att jag skulle på anställningsintervju för ett kollo jobb. Den lite mindre anledningen var att vi tyckte det skulle vara kul med en liten utflykt. Ingen av oss visste hur det såg ut i Västerås och jag hade målat upp en bild av att det skulle vara varmt, vårsol, gröna små parker med planteringar och fontäner. Mysiga små fika ställen och massa små affärer som sålde allt det som inte gick att hitta hemma. Riktigt så var det inte...

Nu har jag varit ute och inhandlat förfriskningar i form av godis, kakor och läsk. Kände att jag behövde lite energi efter en hel dag vid datorn kämpandes med uppsatsen... Precis när jag kom innanför dörren ringde Ellinor och vi utbytte en och annan idé kring skrivande, beklagade oss lite angående det samma samt delgav varandra våra respektive klockinköp. (Märks det på mitt språk att jag skrivit uppsats hela dagen?! haha) På återseende! /Vendela